Praxisseminarium

Igår hade vi ett praxisseminarium där jag fick tillfälle och träffa andra studenter samt lärare. Vi pratade om olika frågor som hade dykt upp under vår nuvarande VFU och diskuterade dessa med alla i gruppen.

Vi pratade bland annat om rektorns betydelse för skolan. Att det är viktigt att ha en lärare som står bakom skolan och lärarna i de grundläggande frågorna. Vidare pratade vi om hur man som lärare ska agera i olika kritiska situationer, då det uppstår konflikter i en klass där några av de inblandade eleverna har diagnoser i form av bokstavskombinationer som ADHD och Autism. Slutligen pratade vi även om vad man ska göra med elever som har svårt att komma igång med skolarbetet under lektionen.

Jag tyckte det var ett väldigt givande seminarium. Det kändes bra att få en inblick i hur de andra studenterna hade det på deras VFU-skolor.

Skrivuppgift - Radklyvning

Förberedelser 

De förberedelser jag gjorde inför lektionen var att låna ett antal diktsamlingar av olika karaktär på biblioteket och leta fram passande radklyvna dikter till lektionen. Jag förberedde även två uppgifter som de sedan fick arbeta med under lektionen. 

Mål och syfte med lektionen 

Syftet med lektionen är att lära eleverna mer om vad poesi är för något och dessutom väcka ett intresse och en nyfikenhet för dikter av olika karaktär. Eleverna får även lära sig hur man radklyver en dikt och dessutom själv skriva radklyna dikter utifrån en egen skriven text. 

Några av målen som ingår i denna lektion är tagna ur Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 på sidorna 224-225. 

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. 
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ord och begrepps nyanser och värdeladdning. 
• Handstil

Lektionen

I tisdags hade jag min första egna lektion om poesi och diktskrivning med två femteklasser.  Jag inledde lektionen med att knyta an till min medstudents lektion som de hade dagen innan. Därefter började jag prata om vad radklyvning är för något och visade några exempel på radklyna dikter med hjälp av projektorn. Därefter fick eleverna tillsammans med mig radklyva en text på tavlan. Detta för att skapa bättre förståelse för vad radklyvning är för något. Sedan fick eleverna en övningsuppgift som bestod av att eleverna skulle radklyva en dikt på det sättet som de själv ville och därefter jämföra med den radklyvna orginal dikten. Några elever blev väldigt förvånade över att författaren hade valt att klyva sin dikt så många gånger. När eleverna var klara med övningsuppgifterna fick de tankesskriva en berättelse med temat vintern eller valfritt ämne och därefter själv radklyva sin skrivna text. Vissa elever hade svårt att komma igång med att skriva, medan andra var väldigt engagerade och stolt presenterade sitt slutresultat för mig. 

Inspirationen till denna lektionen är hämtad från en Poesiverkstad som vi hade under vår utbildning,  där fick vi prova på att radklyva en egen skriven berättelse.

Utvärdering och reflektion 

Jag fick på min VFU möjlighet att ha denna lektionen två gånger med två olika femteklassare. Detta tycker jag var väldigt bra då jag i tiden mellan lektionerna kunde reflektera över vad jag hade kunnat göra bättre och vad jag inte ville ändra på till nästa lektion, för att sedan försöka en gång till. 

När jag planerade min lektion så visste jag att eleverna inte hade jobbat så mycket med dikter och poesi. Därför valde jag även att göra enkla övningsuppgifter och endel fritt skrivande för att skapa glädje för skrivandet. Den första lektionen jag hade var 80 min lång och jag tyckte att genomgången gick väldigt bra. Tiden räckte verkligen för den lektionen som jag hade planerat och den tiden som var kvar fick eleverna arbeta vidare med sin vanliga svenska bok. Mot slutet av lektionen blev eleverna livligare och pratade mer, vilket är förståligt då lektionen var väldigt lång. Dock gick det bra att lugna ner dem och avsluta lektionen innan det gick ut på rast.
Den andra lektionen höll jag i en halvklass och var enbart 40 min lång. Genomgången och lektionen fungerade lika bra som på den första lektionen. Det kändes lite annorlunda att hålla lektionen för en mindre grupp elever. Dock kunde jag nu ännu tydligare se deras resultat och ge respons på dikterna de skrivit.

Det var väldigt roligt och lärorikt att genomföra dessa två lektioner. Utmaningen var att finnas till hands för alla elever och se resultaten samt ge någon form av muntlig respons på det de skrivit. Och såklart hjälpa de som har svårt att komma igång med arbetet genom stöttning på hur man kan tänka när man radklyver en dikt. Till nästa gång skulle jag gärna vilja ha med mer svårare uppgifter till de elever som snabbt kommer igång och är tidigt färdiga.

Skolbibliotek

Denna veckan besökte jag skolbiblioteket på min VFU-skolan. Eleverna har tillgång till ett bra bibliotek med ett stort utbud av böcker i olika genrer. På skolbiblioteket jobbar nu en kompetent före detta mellanstadielärare som samarbetar med övriga kollegiet på skolan och deltar i arbetslagets planering. Bland hennes uppgifter finns bland annat att:

• Samarbeta med övriga lärare och hjälper dem att anpassa boklådor efter deras önskemål i samarbete med Skolbibliotekscentralen.
• Att finnas på plats när eleverna ska låna böcker. 
• Att ha "bibliotektslektioner" med eleverna från årskurs 1-5, samt sagostund för att skapa läsintresse för alla 5-åringar. "Bibliotektslektion" innebär att eleverna t.ex. i årskurs 4-5 varannan vecka,  i halvklass får gå till skolbiblioteket. Bibliotekarien har högläsning med eleverna och efteråt pratas det om bokens kapitel. Böckernas som är med i bokpratet har oftast ett budskap och dessa böcker blir till största del utlånade efter "bibliotekslektionen". 
• Att hjälpa klasslärarna med högläsningsböcker, faktaböcker mm efter behov. 
• Att anpassa en boklåda till fritidspedagogerna varje terminstart. Boklådan byts sedan ut efter hand.  

Utöver dessa uppgifter organiserar hen även speciella aktiviteter som bland annat att fira Tove Janssons 100 års dag genom att låna muminböcker från Skolbibliotekscentralen samt titta på muminfilmer. Mellanstadiet fick även göra faktacollege om Tove Jansson och F-3 målade muminbilder. Höstterminen 2015 jobbade hen med Pippi Långstrump- tema på liknande sätt. Aktiviteten slutade med att fira Pippis 70-års dag. "Bibliotekarien" har även organiserat författarbesök för eleverna i årskurs 2 och 4.  

Skolbiblioteket är centralt beläget i skolan, inbjudande, funktionellt och kompetent personal finns tillgängligt fyra dagar i veckan. Lärarna har även tillgång till biblioteket då ingen kompetent personal finns på plats. Skolan har också en arbetsplan för biblioteket som revideras från år till år. Denna arbetsplanen är utvecklad av rektorn tillsammans med övrig personal. 

Biblioteket har inte tillgång till några datorer, då vikten ligger på litteraturen. Om eleverna behöver söka upp olika medier så finns det endast "bibliotekariens" dator. Dock har klasserna oftast egna uppsättningar av datorer som eleverna har tillgång till. Dessutom så ligger det ett kombinerat folk-och skolbibliotek i närheten av skolan där eleverna har tillgång till databaser där de kan söka medier i ett digitaliserat system, låna filmer och talböcker. Eleverna har även möjlighet att delta i ett bokfika där nya bokjury-böcker presenteras. Utöver detta har skol- och folkbiblioteket även en utbildad skolbibliotekarie som har ett bra samarbete med närliggande skolans svenskalärare. Skolbibliotekarien erbjuder också: 

•  Läscirklar med svenskalärare från olika skolor. 
•  Läslådor som är anpassade efter lärarnas önskemål samt böcker i klassuppsättningar. 
•  Tips om bra litteratur, då lärarna efterfrågar det. 

Det som saknas i båda biblioteken är att eleverna inte har tillgång till någon läxhjälp, dock finns det studiehjälp för SFI-studenter på det kombinerade skol-och folkbiblioteket. Dessutom organiserar även min VFU-skola läxhjälp för eleverna någon dag i veckan. 

Jag anser att skol-och folkbiblioteket uppnår målen för ett välfungerade och välorgansierat  bibliotek. Dock finns det saker som behöver utvecklas, som exempelvis bibliotekets öppentider. Biblioteket är inte öppnet förrens klockan 10.00 vilket leder till att eleverna inte har tillgång till ett biblioteket hela skoldagen. 

Min VFU-skolas bibliotek uppnår till största delen skolinspektionens krav på ett skolbibliotek. Det som skulle behövas utvecklas är en tillgång till informationsteknik och andra medier. 

Jag hoppas att detta gav er en inblick i hur skolbiblioteken kan se ut och vad som behöver utvecklas i framtiden.

Snö snö och kaos

Hej!
Morgonen började spännande med försenade och inställda bussar, men lyckades slutligen komma fram till min VFU- skola. Det kändes bra att vara i skolan igen och vara en del av ett lärarlag. Ser framemot kommande dagar :)

Ha det så gott allihopa och ta det försiktigt i snön

Mitt första intryck

Hejsan!
Första dagen av VFU (VerksamhetsFörlagd Undervisning) är nu avklarad! Det har varit otroligt spännande och jag fick ett gott intryck av skolan. Ser framemot några lärorika veckor!

Ha det så gott allihopa!

Lektionsplanering av Boksamtal

Jag kommer utgå från kapitel sex i boken MOMO- eller kampen om tiden som är skriven av Michael Ende år 1973. Boken är gammal, men temat som behandlas i romanen anser jag är mer aktuellt i nuläget än vad det var när den utgavs. Idag är tiden något som många har för lite av och även eleverna känner troligtvis till detta fenomen. Boken gestaltar temat tid på ett äventyrligt och spännande sätt som fångar både unga och gamla läsare och leder dem in i en fantasivärld där allt är möjligt. 

De modellerna jag har valt att arbeta med är dels Chambers modell samt min egna modell, där jag väljer att gå från kapitlets utsida till insidan och även mellan raderna. Aiden Chambers presenterar i sin bok Böcker inom och omkring oss en metod som heter Tell me, vilket på svenska kan översättas med jag undrar. Chambers berättar bland annat att frågan ”varför?” ofta leder till att elevernas svar blir korta och övergripande. För att utveckla svaren kom han på Jag undrar-inriktningen. Genom att undvika det starka frågan ”varför?” ges eleverna en möjlighet att samtala och diskutera boken utan att känna sig osäkra på hur de ska svara. Chambers talar även om tre olika ingredienser som kan användas vid boksamtalen. Den första ingrediensen är att låta eleverna utbyta entusiasmen och tala om det de gillade och ogillade med boken. Den andra ingrediensen är att prata om oklarheter som uppstod under tiden boken lästes. Dessa ”frågetecken” kan vara en bra bas till vidare samtal. Slutligen kan även kopplingarna i boken tas upp. De olika kopplingarna bildar mönster som gör det enklare för eleverna att förstå sambanden i texten. Ett tips är att skriva upp en lista med rubrikerna gilla, ogilla, frågetecken och slutligen mönster på tavlan eller ett stort pappersark. På så sätt samlas klassens åsikter på en och samma plats och gör det enklare för vidare diskussioner kring boken. 

Boksamtalet

Boksamtalet inleds med att läraren tillsammans med eleverna tittar på kapiteltiteln och ställer frågor. Nedanför kommer några exempel på frågor till eleverna: 

• Vad tror ni att kapitlet handlar om när ni hör kapiteltiteln? 
• Berätta vad ni ser på bilden? Hur kan det hänga ihop med kapitlet? 
• Jag undrar vad ni får för känsla när ni tittar på bilden? 

Därefter läser läraren kapitlet högt ur boken. På så vis kan även elever som har svenska som andraspråk följa med i boken och de därefter följande diskussionerna. Medans läraren läser får eleverna möjligheten att skriva ner ord och uttryck det tycker svåra eller nya för dem. Vi kommer därefter gå igenom orden och begreppen och hitta passande synonymer som ger en ökad förståelse för orden och hela texten. När läraren läst klart kapitlet och orden har utreds får eleverna ytterligare frågor. 

• Bekräftade sig era tankar om vad ni trodde att kapitlet handlade om?
• Berätta för mig hur bilden passar ihop med texten i kapitlet? 
• Har eran känsla till bilden förändrats sedan ni hört kapitlet? 

Sedan får eleverna berätta vad de gillade och ogillade med kapitlet. Därefter tas frågorna upp som uppstod under tiden läraren läste boken. Slutligen skriver läraren tillsammans med eleverna vilka samband det finns i kapitlet med hjälp av rubrikerna gilla, ogilla, frågetecken och mönster. 

Exempel på frågor som kan ställas i de enskilda delarna skrivs nedan. Viktigt är att läraren har Jag undrar- inriktningen i bakhuvudet när hen ställer frågorna. 

• Vad var det du gillade med kapitlet? Var det något du tycke extra mycket om? 
• Fanns det något som var tråkigt? 
• Var det något som du var konstigt eller oklart? 
• Fanns det saker som hängde samman och/eller upprepades? 
• Hur hänger detta kapitlet ihop med tidigare kapitel? 

Om du som lärare vill utveckla samtalet ytterligare så kan du göra det genom att ställa mer specifika frågor om bokens karaktärer. 

Utvärdering av boksamtalet 

1. Det gick väldigt bra att genomföra boksamtalet, dock gick det inte att efterlikna en riktigt klassrumssituation då vi var för få deltagare i gruppen. Dessutom var hade lokalen där boksamtalet gjordes varken tavla eller whiteboard, vilket begränsade möjligheterna ytterligare för att efterlikna en autentiskt klassrumssituation. 
2. Frågorna som ingick i mitt boksamtal fungerade bra. De rekommendationerna jag fick för att utveckla boksamtalet ytterligare var att bland annat att fråga eleverna när de tror att boken är skriven och sedan låta eleverna få berätta hur en framsida av boken hade kunnat se ut idag. Ett annat förslag på utveckling av samtalet var att låta eleverna måla var sin framsida av boken. Framsidorna skulle sedan kunna hänga i klassrummet så länge boken läses. Förslaget skulle kunna kombineras med ett samarbete med bildläraren och eventuellt historieläraren, på så sätt får eleverna lära sig att kombinera sina kunskaper i flera ämnen.