Hej! 

I mitt inlägg Massor av frågor pratade jag om hur vi ska tolka läroplanen och om min tolkning av läroplanen är korrekt. 

En dag under min VFU frågade jag om min LLU om hen någon gång hade diskuterat tolkningen av läroplanen med andra kollegor. Hen berättade då att det var något de tidigare hade gjort, dock var det ett tag sedan nu. Vidare berättade hen även att han inom snar framtid gärna hade diskuterat det med kollegorna i högstadiet dit hans elever snart skulle byta till. 

Jag hoppas verkligen att min LLU och hens arbetslag inom snar framtid skapar sig tid för att diskutera läroplanens tolkning med varandra och att de jämför sina uppfattningar och missuppfattningar. 

Ha det så gott allihopa 

/ M 

Allmändidaktiska faktorer och reflektioner

Min VFU-skola är byggd under 1800-talet och har kvar sin gamla charm trots ett flertal renoveringar. Skolan består utav ett flertal byggnader som angränsar till ett skogsområde. Eleverna har tillgång till lekplatser, fotbollsplan och utepingisbord och en trivsam skolgård. Skolan ligger i ett område där föräldrarna både är hög- och låginkomstagare, vilket speglar sig i en skola som består av en härlig blandning av elever från olika kulturer och med olika bakgrund. Detta kan ses som en tillgång, då eleverna lär sig att respektera varandra och nya synsätt kan bidra till intressanta diskussioner.

Lokalerna är väldigt trevliga och ljusa och hela skolan utstrålar en fin atmosfär. Det är skönt att både dagis, fritids, lågstadiet och mellanstadiet har egna byggnader att vara i, med möjligheten att leka med varandra på rasterna. En negativ aspekt är dock att skolan trots att den är stor saknar några fler grupprum där man ostört kan arbeta med elever som behöver lite extra stöd.

Under min VFU-tid har jag hunnit reflektera endel över hur verksamheten styrs och tycker att den är genomtänkt. Då skolan nyligen fått en ny rektor finns det endel rutiner att arbeta med, dock är den nya rektorn väldigt driven och engagerad i skolans framtid. Kollegialet har regelbundna ATPn (ArbetsPlatsTräffar) samt arbetslagsträffar och kategorimöten.
Eleverna har även möjlighet att påverka skolan genom att vara delaktiga i matråd och klassråd. Bland kollegorna finns det en god stämning och personalen är engagerad och villig att skapa en så bra undervisning som möjligt för alla elever. Från en mer kritiskt synvinkel upplever jag dock att lärarna har väldigt mycket att göra utöver själva undervisningen. Det administrativa arbetet utöver vanlig planering och rättning av prov är något som kostar mycket tid och även orsakar stressmoment, något som borde ses över en gång till och effektiviseras.

Skolans materiella resurser anser jag är väldigt bra. Eleverna har tillgång till läroböcker, litteratur och skolbiblioteket är fyllt med både nyutgivna och gamla böcker. Dock saknar jag en dokumentkamera i varje klassrum. Skolan har också enbart en smartboard, vilket lärarna i lågstadiet har tillgång till.
Eleverna har tillgång till ett antal datorer som det får samsas om. Just nu är det så att två klasser får samsas om cirka 30 datorer. Dock är det inget som skapar större problem, mer än att det kan bli lite spring. Det är även en ny satsning på gång och målet är att eleverna i årskurs 1-3 får varsin Ipads innan sommarlovet. För eleverna i årskurs 4-5 bestämdes att man istället skulle satsa på Chromebooks istället för Ipads. Detta anser jag som en positiv utveckling som förhoppningsvis bidrar till nya möjligheter.

Om vi nu tittar närmare på de socioekonomiska faktorerna sett från ett studentperspektiv ser jag ett arbetslag som har god samarbetsvilja med målmedvetenhet och stort engagemang. Lärarna inom arbetslaget har som tidigare nämnt god samarbetsförmåga. Dock så saknar jag ett bättre samarbete mellan lärarna på mellanstadiet och lågstadiet, då lärarna enligt mig skulle kunna lära sig mycket av varandra genom ett utbyte av kunskaper.Det är även brist på de personella resurserna och skolan har flera gånger behövt ringa in vikarier. Ibland har inte ens tiden räckt till, till att ringa vikarier och en lärare fick ta hand om två klasser samtidigt. Dock ansåg läraren att det inte var något större problem, utan istället något han kunde hantera väl. De vikarier som rykt in när lärarna har varit sjuka har skött sitt arbete väl. Dock märks det på eleverna att de blir betydlig pratigare när en vikarie är på plats. Synd är också att skolan inte har några "permanenta" vikarier utan alltid behöver ringa in nya, som varken elever eller kollegialet träffat tidigare.

En lärorik tid är över 

Idag var det sista dagen på denna VFU-period och jag tycker det känns vemodigt att lämna alla elever, speciellt de eleverna i de två femteklasserna som jag har spenderat mest tid med. Det känns lite sorgset att lämna vissa av eleverna som jag har fått bättre kontakt med. Samtidigt är jag taggad att plugga vidare och utveckla mig mer och mer.
Jag är tacksam för alla fina möten med eleverna och väldigt nöjd att jag fått tillbringa min VFU just på denna skolan. Jag ser framemot fler lärorika VFU-perioder!

Diamantdiagnos aritmetik

Tillsammans med klassernas matematiklärare valde jag ut en diagnos som lämpade sig för årskurs 4. Vi valde tillsammans ut diagnosen AS3 som är en diagnos inom området aritmetik, mer specifikt subtraktion och addition. Detta var något eleverna gjort tidigare och som i viss mån behövdes repeteras. Diagnosen bestod enbart av räknesagor, vilket vi tyckte var svårare än nakna tal och även kunna leda till felsvar om eleverna läser fel. Diagnosen genomfördes i två klasser med elever som går i årskurs 4. Då jag under min första VFU period nästan enbart var i årskurs 5 kändes det spännande att lära känna årskurs 4 bättre.

Efter att ha rättat alla diagnoser sammanställde jag resultaten i en tabell. I båda klasserna valde jag ut de elever med flest felsvar, eller de som använde sig en metod som inte håller sig i längden. 

Mikroundervisningen förberedde jag genom att titta på de sammanställda resultaten och sedan välja ut några elever som hade ett flertal fel. Därefter tittade jag vad eleverna hade för fel och förberedde nya uppgifter anpassade efter vad jag ansåg att eleverna behövde få mer kunskap i. 

   I båda klasserna hade eleverna svårigheter med vilken metod de skulle använda för att lösa uppgifterna. Vissa ställde upp, men växlade inkorrekt. Andra valde att addera/subtrahera i flera led. Det fanns även elever som hade svårigheter med att bestämma om de skulle lösa räknesagan genom att subtrahera eller addera. Dock hade mer en hälften av alla elever som genomförde diagnosen mindre än två fel. 

Det jag kände mig säker på hur jag skulle lösa uppställningarna med hjälp av växlingar och minnessiffror. Jag kände mig även ganska säker på hur jag skulle förklara uppställningarna så att eleverna förstod vad de gjorde. Dock så var jag lite osäker på om eleverna vågade prata matematik inför mig och sina klasskamrater. 

Avslutningsvis ska jag prata om vad jag hade velat ändra på om jag fick göra undervsningen en gång till. Vid min första mikroundervisning befann vi oss i ett rum som låg mellan två klassrum för årskurs 5. Vi var sex elever plus jag som lärare. Redan i början av undervisningen kom ett antal femteklassare in i det lilla rummet och ville hämta datorer och frågade vad vi höll på med. Detta kostade en del tid av undervisningen och både jag och eleverna blev lite ofokuserade. Efter ett antal tillsägelser kom inga fler elever in i det lilla rummet och fokus hamnade på undervisningen igen. Hade jag fått göra mikroundervisningen en gång till hade jag valt  ett annat rum, där inte jag och eleverna blir störda lika lätt. 

VFU period 2

Hejsan allihopa!

Efter en månads matematikstudier på GU är jag nu tillbaka på min fina VFU-skola. Fokuset för de två veckor jag kommer ha VFU är matematik.
Det kändes väldigt bra att komma tillbaka till skolan igen och träffa alla elever och lärare. Jag börjar sakta men säkert växa in i rollen som blivande lärare och är fortsatt nöjd med mitt yrkesval.

Vi hörs!

/ M

Första delen av VFU perioden är nu över

Hej!
Nu är de första tre veckorna av VFUn över. Det var varit en väldigt lärorik tid och jag har fått en inblick i vad det innebär att vara lärare idag.
Första intrycket av min VFU-skolan och min LLU (Lokala lärarutbildare) var väldigt bra. Min LLU är engagerad i mycket vad skolan angår och tar tag i konflikter mellan eleverna direkt. Hen inleder ofta lektionerna med att prata med eleverna om vad som hänt under rasterna och hur man ska behandla varandra. Detta pratet lugnar eleverna, men tar också mycket tid av lektionerna vilket jag inte tycker är så bra. Det bästa vore om eleverna hade någon form av klassenstimme eller elevråd minst en gång i veckan där alla kunde prata om de konflikterna som uppstått under veckan. Ibland kan ju även barnen lösa dessa själva.
De sista dagarna två dagarna av vår VFU tillbringade vi hos en lärare som undervisar i matematik och naturvetenskap. Hen visade oss sina lektionsplaneringar, terminsplaneringar mm och det var väldigt intressant att följa hen dessa två dagar.

Första veckan jag kom till den nya VFU- skolan var jag väldigt blyg. Jag var osäker på hur jag skulle reagera i olika situationer och vilka regler som gällde i skolan. Eleverna välkomnade mig och en medstudent väldigt bra. Vi fick presentera oss inför klassen och barnen var inte alls så blyga och stora som jag trodde. Andra veckan fick vi ha våra första lektioner. Det var då mitt mod kom tillbaka och jag ville bevisa för mig själv och LLUn samt medstudenten att jag kan hantera en klass och att jag vet hur jag vill att de ska bete sig. Jag tyckte det gick ganska bra att undervisa och eleverna var engagerade och öppna för en ny lärare. Den sista veckan fick vi se hur läraren i årskurs fyra jobbade. Det var intressant att se skillnaden mellan vår LLU och andra lärare.

Det jag insåg under min VFU-perid var att det är väldigt mycket en lärare måste hålla koll på. Oftast är klasserna stora och i varje klass finns det minst en elev som har någon form av bokstavskombination. Att finnas till hands för alla elever och tillfredsställa deras nyfikenhet och vilja att lära kan vara svårt ibland. Det saknas speciallärare i många skolor och ibland blir det svårt för läraren att hinna med alla elever. Dock är det dessa vardagsutmaningar som gör jobbet som lärare så spännande.  :D

Hälsningar
// M

Massor av frågor

Hejsan!
När man är lärare har man ett stort ansvar. Vi ska planera en mångsidig undervisning där barnen får lära sig allt som styrdokumenten säger att de ska kunna för att uppnå godkänd i ett visst ämne. Undervisningen ska väcka nyfikenhet och intresse hos eleverna för respektive ämne och de ska känna en glädje för ämnet. Dock ligger en av svårigheterna i hur vi ska tolka läroplanen, tolkar alla lärare lika? Eller lägger några lärare vikten på de ämnena som de tycker bäst om och missar andra moment? Hur vill jag tolka läroplanen? Är min tolkning rätt?
I läroplanen står vissa moment väldigt luddiga och det är upp till oss lärare och studenter att med hjälp av kommentarsmaterial hitta våran egen tolkning av det centrala innehållet i kursplanen. Dock så uppstår ändå vissa frågor, bland annat:

• Hur ska vi översätta det som står teoretiskt i läroplanen till praktiken så att alla barn lär sig det de ska i respektive årskurs?
• Vilka läromedel är bäst för eleverna? 

Jag hoppas att genom denna VFUn och kommande VFUer hitta min identitet som lärare och vara stolt över den jag är och det jag lär eleverna. Med hjälp av tidigare erfarenheter dvs tidigare lärare som du tyckte var bra respektive dåliga kan du själv välja vilka egenskaper du som lärare skulle vilja ha. Sist men inte minst "Hur vill du som framtida lärare vara?" 

Textsamtal inklusive liten skrivuppgift

Förberedelser
Inför lektionen förberedde jag mig genom att välja ut en bok och tänka ut passande frågor till bokens rubrik och bilder. Boken jag valde heter Om detta talar man endast med kaniner skriven av Anna Höglund och utforskar en känslig kanins strävan efter en större gemenskap. Jag valde den boken då jag redan under utbildningen tyckte den var intressant, då det är en bilderbok som passar för både barn och vuxna. Även temat som boken behandlar kan många barn, men även vuxna känna igen sig i.

Mål och syfte 
Syftet med textsamtalet var att väcka ett intresse för bilderböcker och dess författare samt att öppna en diskussion om bokens bilder och till viss del även texten. Eleverna ska även lära sig att skriva sina åsikter om en utvald bild ur boken.

• Några skönlitterärt betydelsefulla barn-och ungdomsboksförfattare och deras verk. 
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. 
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud. 
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. 
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. 
• Handstil samt att skriva. 

Lektionen 

Jag inledde lektionen med att prata om bokens rubrik och framsida. Nedanför skriver jag några av de frågorna jag ställde eleverna: 

• Vad tänker du på när du enbart ser bokens rubrik? 
• Vad tänker du på när du enbart ser bokens framsida? Ändrades din uppfattning av boken? 
• Vilken känsla förmedlar bokens framsida? 
• Varför tror ni författaren har valt att döpa boken till Om detta talar man endast med kaniner? 

Därefter visade jag eleverna texten och bilden på första uppslaget. Frågorna jag ställde var: 

Vad tänker du på när du ser denna bilden? Vilka är dessa två personerna på bilden? Hur tror ni att kaninen känner sig? 

Sedan visade jag eleverna den enda färgglada bilden i boken och frågade dem: 

Vad tänker ni på när ni ser denna färgglada bilden? 

Varför har författaren valt att ha färgglada färger på denna bilden och inte på de andra bilderna? 

Hur tror du att kaninen känner sig i denna bilden? 

Vad tror ni är kaninens önskan i boken?

Ungefär efter halva lektionen valde jag ut en bild som eleverna fick skriva om. Eleverna skulle bland annat skriva vad deras första tanke var när de såg bilden. Sedan skulle de skriva fritt om vad de tyckte om bildens stämning och de karaktärerna som finns i bilden.
En av eleverna skrev såhär om bilden:

"Jag tycker att det är overkligt att kaninen använder en dator. Jag tycker att kaninen ser ledsen ut och att bilden är mörk och ledsam. Han kollar på en blomma på datorn. Det ser ut som att det är kväll eller natt. Tanten som sitter där äter en bulle och det står en kopp med något i på bordet." 

Elev årskurs 5 

Mot slutet pratade vi lite mer generellt om boken och dess karaktärer. Några av de frågorna jag ställde till eleverna var bland annat: 

Kaninen ändrar storlek genom hela boken, varför gör hen det? 

Varför ser kaninens morfar ut som han gör? 

Vad symboliserar kaninen? 

Varför tror ni att författaren har valt att ha en kanin som huvudperson i boken? Hade boken varit densamma om huvudkaraktären hade varit ett annat djur? 

Utvärdering och reflektion 

Jag genomförde undervisningen med två olika klasser. Resultatet var lika, men vägen dit var olika i de båda klasserna. Den första lektionen (40 min)  hade jag med en årskurs fem på fredagen förra veckan. Genomgången och själva boksamtalet gick väldigt bra. Jag tyckte även att min roll som samtalsledare fungerade bra då jag i förväg att skrivit ett antal frågor som höll samtalet vid liv. Eleverna hade även spännande och intressanta åsikter om både bokens text samt de bilder jag valde att lägga fokus på. Jag lät även eleverna få betänkte tid genom att ha stunder där jag var helt tyst. Detta var ett medvetet val, då jag ansåg att vissa av bilderna krävde att eleverna tänker efter innan de svarar. Min LLU berättade senare att denna form av undervisningen, då läraren är tyst en stund, var något eleverna inte var vana vid. Vidare sa hen att det var modigt att våga vara tyst inför klassen. Många lärare vågar inte vara tysta då tystnaden kan göra barnen osäkra, då det inte vet vad som ska hända här näst. Istället väljer de att fylla ut tystnaden med förklaringar.

Lektion nummer två hade jag i måndags med en annan femteklass. Redan innan lektionens start lade jag märke till att vissa elever hade dålig inställning till bilderböcker. Jag tror de tyckte att bilderböcker bara var för småbarn. Dock så hoppas jag att de ändrade sin uppfattning under lektionens gång. I övrigt var eleverna väldigt okoncentrerade och pratade ganska mycket under hela lektionen. Detta kan dels bero på att deras klassföreståndare (våran LLU) var borta just den dagen och att det var starten en ny skolvecka. Annars tyckte jag att lektionen fungerade bra. Endel elever hade svårt att komma igång, men med lite stöttning så skrev det några meningar om bilden. Vissa elever målade även passade bilder till den text de hade skrivit, detta tyckte jag var väldigt roligt att se. Då denna lektionen var 20 min längre än den första lektionen och det hann det bli lite dötid i väntan på de elever som hade svårt att komma igång med att skriva om bilden. Eleverna började prata och tappade fokus. Då klassen var mycket livligare än den andra femteklassen som jag hade fredagen innan fick jag lugna dem ett antal gånger under lektionens gång.

Min roll som samtalsledare tyckte jag inte var lika bra denna gången. Jag märkte att jag blev lite stressad av att eleverna pratade och skämtade vid sidan av boksamtalet. Trots mycket prat och tillsägelser fanns det lika mycket engagemang i denna klassen som i den andra årskurs fem. Resultatet av båda lektionerna blev likvärdiga.  

Till nästa gång hade jag valt att i slutet av lektionen låta eleverna skriva om bilden, då det inte blir någon väntan på de elever som behöver lite längre tid.

Praxisseminarium

Igår hade vi ett praxisseminarium där jag fick tillfälle och träffa andra studenter samt lärare. Vi pratade om olika frågor som hade dykt upp under vår nuvarande VFU och diskuterade dessa med alla i gruppen.

Vi pratade bland annat om rektorns betydelse för skolan. Att det är viktigt att ha en lärare som står bakom skolan och lärarna i de grundläggande frågorna. Vidare pratade vi om hur man som lärare ska agera i olika kritiska situationer, då det uppstår konflikter i en klass där några av de inblandade eleverna har diagnoser i form av bokstavskombinationer som ADHD och Autism. Slutligen pratade vi även om vad man ska göra med elever som har svårt att komma igång med skolarbetet under lektionen.

Jag tyckte det var ett väldigt givande seminarium. Det kändes bra att få en inblick i hur de andra studenterna hade det på deras VFU-skolor.

Skrivuppgift - Radklyvning

Förberedelser 

De förberedelser jag gjorde inför lektionen var att låna ett antal diktsamlingar av olika karaktär på biblioteket och leta fram passande radklyvna dikter till lektionen. Jag förberedde även två uppgifter som de sedan fick arbeta med under lektionen. 

Mål och syfte med lektionen 

Syftet med lektionen är att lära eleverna mer om vad poesi är för något och dessutom väcka ett intresse och en nyfikenhet för dikter av olika karaktär. Eleverna får även lära sig hur man radklyver en dikt och dessutom själv skriva radklyna dikter utifrån en egen skriven text. 

Några av målen som ingår i denna lektion är tagna ur Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 på sidorna 224-225. 

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. 
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ord och begrepps nyanser och värdeladdning. 
• Handstil

Lektionen

I tisdags hade jag min första egna lektion om poesi och diktskrivning med två femteklasser.  Jag inledde lektionen med att knyta an till min medstudents lektion som de hade dagen innan. Därefter började jag prata om vad radklyvning är för något och visade några exempel på radklyna dikter med hjälp av projektorn. Därefter fick eleverna tillsammans med mig radklyva en text på tavlan. Detta för att skapa bättre förståelse för vad radklyvning är för något. Sedan fick eleverna en övningsuppgift som bestod av att eleverna skulle radklyva en dikt på det sättet som de själv ville och därefter jämföra med den radklyvna orginal dikten. Några elever blev väldigt förvånade över att författaren hade valt att klyva sin dikt så många gånger. När eleverna var klara med övningsuppgifterna fick de tankesskriva en berättelse med temat vintern eller valfritt ämne och därefter själv radklyva sin skrivna text. Vissa elever hade svårt att komma igång med att skriva, medan andra var väldigt engagerade och stolt presenterade sitt slutresultat för mig. 

Inspirationen till denna lektionen är hämtad från en Poesiverkstad som vi hade under vår utbildning,  där fick vi prova på att radklyva en egen skriven berättelse.

Utvärdering och reflektion 

Jag fick på min VFU möjlighet att ha denna lektionen två gånger med två olika femteklassare. Detta tycker jag var väldigt bra då jag i tiden mellan lektionerna kunde reflektera över vad jag hade kunnat göra bättre och vad jag inte ville ändra på till nästa lektion, för att sedan försöka en gång till. 

När jag planerade min lektion så visste jag att eleverna inte hade jobbat så mycket med dikter och poesi. Därför valde jag även att göra enkla övningsuppgifter och endel fritt skrivande för att skapa glädje för skrivandet. Den första lektionen jag hade var 80 min lång och jag tyckte att genomgången gick väldigt bra. Tiden räckte verkligen för den lektionen som jag hade planerat och den tiden som var kvar fick eleverna arbeta vidare med sin vanliga svenska bok. Mot slutet av lektionen blev eleverna livligare och pratade mer, vilket är förståligt då lektionen var väldigt lång. Dock gick det bra att lugna ner dem och avsluta lektionen innan det gick ut på rast.
Den andra lektionen höll jag i en halvklass och var enbart 40 min lång. Genomgången och lektionen fungerade lika bra som på den första lektionen. Det kändes lite annorlunda att hålla lektionen för en mindre grupp elever. Dock kunde jag nu ännu tydligare se deras resultat och ge respons på dikterna de skrivit.

Det var väldigt roligt och lärorikt att genomföra dessa två lektioner. Utmaningen var att finnas till hands för alla elever och se resultaten samt ge någon form av muntlig respons på det de skrivit. Och såklart hjälpa de som har svårt att komma igång med arbetet genom stöttning på hur man kan tänka när man radklyver en dikt. Till nästa gång skulle jag gärna vilja ha med mer svårare uppgifter till de elever som snabbt kommer igång och är tidigt färdiga.

Skolbibliotek

Denna veckan besökte jag skolbiblioteket på min VFU-skolan. Eleverna har tillgång till ett bra bibliotek med ett stort utbud av böcker i olika genrer. På skolbiblioteket jobbar nu en kompetent före detta mellanstadielärare som samarbetar med övriga kollegiet på skolan och deltar i arbetslagets planering. Bland hennes uppgifter finns bland annat att:

• Samarbeta med övriga lärare och hjälper dem att anpassa boklådor efter deras önskemål i samarbete med Skolbibliotekscentralen.
• Att finnas på plats när eleverna ska låna böcker. 
• Att ha "bibliotektslektioner" med eleverna från årskurs 1-5, samt sagostund för att skapa läsintresse för alla 5-åringar. "Bibliotektslektion" innebär att eleverna t.ex. i årskurs 4-5 varannan vecka,  i halvklass får gå till skolbiblioteket. Bibliotekarien har högläsning med eleverna och efteråt pratas det om bokens kapitel. Böckernas som är med i bokpratet har oftast ett budskap och dessa böcker blir till största del utlånade efter "bibliotekslektionen". 
• Att hjälpa klasslärarna med högläsningsböcker, faktaböcker mm efter behov. 
• Att anpassa en boklåda till fritidspedagogerna varje terminstart. Boklådan byts sedan ut efter hand.  

Utöver dessa uppgifter organiserar hen även speciella aktiviteter som bland annat att fira Tove Janssons 100 års dag genom att låna muminböcker från Skolbibliotekscentralen samt titta på muminfilmer. Mellanstadiet fick även göra faktacollege om Tove Jansson och F-3 målade muminbilder. Höstterminen 2015 jobbade hen med Pippi Långstrump- tema på liknande sätt. Aktiviteten slutade med att fira Pippis 70-års dag. "Bibliotekarien" har även organiserat författarbesök för eleverna i årskurs 2 och 4.  

Skolbiblioteket är centralt beläget i skolan, inbjudande, funktionellt och kompetent personal finns tillgängligt fyra dagar i veckan. Lärarna har även tillgång till biblioteket då ingen kompetent personal finns på plats. Skolan har också en arbetsplan för biblioteket som revideras från år till år. Denna arbetsplanen är utvecklad av rektorn tillsammans med övrig personal. 

Biblioteket har inte tillgång till några datorer, då vikten ligger på litteraturen. Om eleverna behöver söka upp olika medier så finns det endast "bibliotekariens" dator. Dock har klasserna oftast egna uppsättningar av datorer som eleverna har tillgång till. Dessutom så ligger det ett kombinerat folk-och skolbibliotek i närheten av skolan där eleverna har tillgång till databaser där de kan söka medier i ett digitaliserat system, låna filmer och talböcker. Eleverna har även möjlighet att delta i ett bokfika där nya bokjury-böcker presenteras. Utöver detta har skol- och folkbiblioteket även en utbildad skolbibliotekarie som har ett bra samarbete med närliggande skolans svenskalärare. Skolbibliotekarien erbjuder också: 

•  Läscirklar med svenskalärare från olika skolor. 
•  Läslådor som är anpassade efter lärarnas önskemål samt böcker i klassuppsättningar. 
•  Tips om bra litteratur, då lärarna efterfrågar det. 

Det som saknas i båda biblioteken är att eleverna inte har tillgång till någon läxhjälp, dock finns det studiehjälp för SFI-studenter på det kombinerade skol-och folkbiblioteket. Dessutom organiserar även min VFU-skola läxhjälp för eleverna någon dag i veckan. 

Jag anser att skol-och folkbiblioteket uppnår målen för ett välfungerade och välorgansierat  bibliotek. Dock finns det saker som behöver utvecklas, som exempelvis bibliotekets öppentider. Biblioteket är inte öppnet förrens klockan 10.00 vilket leder till att eleverna inte har tillgång till ett biblioteket hela skoldagen. 

Min VFU-skolas bibliotek uppnår till största delen skolinspektionens krav på ett skolbibliotek. Det som skulle behövas utvecklas är en tillgång till informationsteknik och andra medier. 

Jag hoppas att detta gav er en inblick i hur skolbiblioteken kan se ut och vad som behöver utvecklas i framtiden.

Snö snö och kaos

Hej!
Morgonen började spännande med försenade och inställda bussar, men lyckades slutligen komma fram till min VFU- skola. Det kändes bra att vara i skolan igen och vara en del av ett lärarlag. Ser framemot kommande dagar :)

Ha det så gott allihopa och ta det försiktigt i snön

Mitt första intryck

Hejsan!
Första dagen av VFU (VerksamhetsFörlagd Undervisning) är nu avklarad! Det har varit otroligt spännande och jag fick ett gott intryck av skolan. Ser framemot några lärorika veckor!

Ha det så gott allihopa!

Lektionsplanering av Boksamtal

Jag kommer utgå från kapitel sex i boken MOMO- eller kampen om tiden som är skriven av Michael Ende år 1973. Boken är gammal, men temat som behandlas i romanen anser jag är mer aktuellt i nuläget än vad det var när den utgavs. Idag är tiden något som många har för lite av och även eleverna känner troligtvis till detta fenomen. Boken gestaltar temat tid på ett äventyrligt och spännande sätt som fångar både unga och gamla läsare och leder dem in i en fantasivärld där allt är möjligt. 

De modellerna jag har valt att arbeta med är dels Chambers modell samt min egna modell, där jag väljer att gå från kapitlets utsida till insidan och även mellan raderna. Aiden Chambers presenterar i sin bok Böcker inom och omkring oss en metod som heter Tell me, vilket på svenska kan översättas med jag undrar. Chambers berättar bland annat att frågan ”varför?” ofta leder till att elevernas svar blir korta och övergripande. För att utveckla svaren kom han på Jag undrar-inriktningen. Genom att undvika det starka frågan ”varför?” ges eleverna en möjlighet att samtala och diskutera boken utan att känna sig osäkra på hur de ska svara. Chambers talar även om tre olika ingredienser som kan användas vid boksamtalen. Den första ingrediensen är att låta eleverna utbyta entusiasmen och tala om det de gillade och ogillade med boken. Den andra ingrediensen är att prata om oklarheter som uppstod under tiden boken lästes. Dessa ”frågetecken” kan vara en bra bas till vidare samtal. Slutligen kan även kopplingarna i boken tas upp. De olika kopplingarna bildar mönster som gör det enklare för eleverna att förstå sambanden i texten. Ett tips är att skriva upp en lista med rubrikerna gilla, ogilla, frågetecken och slutligen mönster på tavlan eller ett stort pappersark. På så sätt samlas klassens åsikter på en och samma plats och gör det enklare för vidare diskussioner kring boken. 

Boksamtalet

Boksamtalet inleds med att läraren tillsammans med eleverna tittar på kapiteltiteln och ställer frågor. Nedanför kommer några exempel på frågor till eleverna: 

• Vad tror ni att kapitlet handlar om när ni hör kapiteltiteln? 
• Berätta vad ni ser på bilden? Hur kan det hänga ihop med kapitlet? 
• Jag undrar vad ni får för känsla när ni tittar på bilden? 

Därefter läser läraren kapitlet högt ur boken. På så vis kan även elever som har svenska som andraspråk följa med i boken och de därefter följande diskussionerna. Medans läraren läser får eleverna möjligheten att skriva ner ord och uttryck det tycker svåra eller nya för dem. Vi kommer därefter gå igenom orden och begreppen och hitta passande synonymer som ger en ökad förståelse för orden och hela texten. När läraren läst klart kapitlet och orden har utreds får eleverna ytterligare frågor. 

• Bekräftade sig era tankar om vad ni trodde att kapitlet handlade om?
• Berätta för mig hur bilden passar ihop med texten i kapitlet? 
• Har eran känsla till bilden förändrats sedan ni hört kapitlet? 

Sedan får eleverna berätta vad de gillade och ogillade med kapitlet. Därefter tas frågorna upp som uppstod under tiden läraren läste boken. Slutligen skriver läraren tillsammans med eleverna vilka samband det finns i kapitlet med hjälp av rubrikerna gilla, ogilla, frågetecken och mönster. 

Exempel på frågor som kan ställas i de enskilda delarna skrivs nedan. Viktigt är att läraren har Jag undrar- inriktningen i bakhuvudet när hen ställer frågorna. 

• Vad var det du gillade med kapitlet? Var det något du tycke extra mycket om? 
• Fanns det något som var tråkigt? 
• Var det något som du var konstigt eller oklart? 
• Fanns det saker som hängde samman och/eller upprepades? 
• Hur hänger detta kapitlet ihop med tidigare kapitel? 

Om du som lärare vill utveckla samtalet ytterligare så kan du göra det genom att ställa mer specifika frågor om bokens karaktärer. 

Utvärdering av boksamtalet 

1. Det gick väldigt bra att genomföra boksamtalet, dock gick det inte att efterlikna en riktigt klassrumssituation då vi var för få deltagare i gruppen. Dessutom var hade lokalen där boksamtalet gjordes varken tavla eller whiteboard, vilket begränsade möjligheterna ytterligare för att efterlikna en autentiskt klassrumssituation. 
2. Frågorna som ingick i mitt boksamtal fungerade bra. De rekommendationerna jag fick för att utveckla boksamtalet ytterligare var att bland annat att fråga eleverna när de tror att boken är skriven och sedan låta eleverna få berätta hur en framsida av boken hade kunnat se ut idag. Ett annat förslag på utveckling av samtalet var att låta eleverna måla var sin framsida av boken. Framsidorna skulle sedan kunna hänga i klassrummet så länge boken läses. Förslaget skulle kunna kombineras med ett samarbete med bildläraren och eventuellt historieläraren, på så sätt får eleverna lära sig att kombinera sina kunskaper i flera ämnen.