Lektionsplanering av Boksamtal

Jag kommer utgå från kapitel sex i boken MOMO- eller kampen om tiden som är skriven av Michael Ende år 1973. Boken är gammal, men temat som behandlas i romanen anser jag är mer aktuellt i nuläget än vad det var när den utgavs. Idag är tiden något som många har för lite av och även eleverna känner troligtvis till detta fenomen. Boken gestaltar temat tid på ett äventyrligt och spännande sätt som fångar både unga och gamla läsare och leder dem in i en fantasivärld där allt är möjligt. 

De modellerna jag har valt att arbeta med är dels Chambers modell samt min egna modell, där jag väljer att gå från kapitlets utsida till insidan och även mellan raderna. Aiden Chambers presenterar i sin bok Böcker inom och omkring oss en metod som heter Tell me, vilket på svenska kan översättas med jag undrar. Chambers berättar bland annat att frågan ”varför?” ofta leder till att elevernas svar blir korta och övergripande. För att utveckla svaren kom han på Jag undrar-inriktningen. Genom att undvika det starka frågan ”varför?” ges eleverna en möjlighet att samtala och diskutera boken utan att känna sig osäkra på hur de ska svara. Chambers talar även om tre olika ingredienser som kan användas vid boksamtalen. Den första ingrediensen är att låta eleverna utbyta entusiasmen och tala om det de gillade och ogillade med boken. Den andra ingrediensen är att prata om oklarheter som uppstod under tiden boken lästes. Dessa ”frågetecken” kan vara en bra bas till vidare samtal. Slutligen kan även kopplingarna i boken tas upp. De olika kopplingarna bildar mönster som gör det enklare för eleverna att förstå sambanden i texten. Ett tips är att skriva upp en lista med rubrikerna gilla, ogilla, frågetecken och slutligen mönster på tavlan eller ett stort pappersark. På så sätt samlas klassens åsikter på en och samma plats och gör det enklare för vidare diskussioner kring boken. 

Boksamtalet

Boksamtalet inleds med att läraren tillsammans med eleverna tittar på kapiteltiteln och ställer frågor. Nedanför kommer några exempel på frågor till eleverna: 

• Vad tror ni att kapitlet handlar om när ni hör kapiteltiteln? 
• Berätta vad ni ser på bilden? Hur kan det hänga ihop med kapitlet? 
• Jag undrar vad ni får för känsla när ni tittar på bilden? 

Därefter läser läraren kapitlet högt ur boken. På så vis kan även elever som har svenska som andraspråk följa med i boken och de därefter följande diskussionerna. Medans läraren läser får eleverna möjligheten att skriva ner ord och uttryck det tycker svåra eller nya för dem. Vi kommer därefter gå igenom orden och begreppen och hitta passande synonymer som ger en ökad förståelse för orden och hela texten. När läraren läst klart kapitlet och orden har utreds får eleverna ytterligare frågor. 

• Bekräftade sig era tankar om vad ni trodde att kapitlet handlade om?
• Berätta för mig hur bilden passar ihop med texten i kapitlet? 
• Har eran känsla till bilden förändrats sedan ni hört kapitlet? 

Sedan får eleverna berätta vad de gillade och ogillade med kapitlet. Därefter tas frågorna upp som uppstod under tiden läraren läste boken. Slutligen skriver läraren tillsammans med eleverna vilka samband det finns i kapitlet med hjälp av rubrikerna gilla, ogilla, frågetecken och mönster. 

Exempel på frågor som kan ställas i de enskilda delarna skrivs nedan. Viktigt är att läraren har Jag undrar- inriktningen i bakhuvudet när hen ställer frågorna. 

• Vad var det du gillade med kapitlet? Var det något du tycke extra mycket om? 
• Fanns det något som var tråkigt? 
• Var det något som du var konstigt eller oklart? 
• Fanns det saker som hängde samman och/eller upprepades? 
• Hur hänger detta kapitlet ihop med tidigare kapitel? 

Om du som lärare vill utveckla samtalet ytterligare så kan du göra det genom att ställa mer specifika frågor om bokens karaktärer. 

Utvärdering av boksamtalet 

1. Det gick väldigt bra att genomföra boksamtalet, dock gick det inte att efterlikna en riktigt klassrumssituation då vi var för få deltagare i gruppen. Dessutom var hade lokalen där boksamtalet gjordes varken tavla eller whiteboard, vilket begränsade möjligheterna ytterligare för att efterlikna en autentiskt klassrumssituation. 
2. Frågorna som ingick i mitt boksamtal fungerade bra. De rekommendationerna jag fick för att utveckla boksamtalet ytterligare var att bland annat att fråga eleverna när de tror att boken är skriven och sedan låta eleverna få berätta hur en framsida av boken hade kunnat se ut idag. Ett annat förslag på utveckling av samtalet var att låta eleverna måla var sin framsida av boken. Framsidorna skulle sedan kunna hänga i klassrummet så länge boken läses. Förslaget skulle kunna kombineras med ett samarbete med bildläraren och eventuellt historieläraren, på så sätt får eleverna lära sig att kombinera sina kunskaper i flera ämnen.